Plasma lovande i kampen mot farliga bakterier

VETENSKAP / 2016-08-11
 

Vad har en blixt och kampen mot resistenta bakterier gemensamt? Jo, plasma. I ett sommarprojekt vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har forskare inom fysik och biologi samarbetat kring kall plasma som verktyg för att bekämpa bakterier. 

 

Plasma är materiens fjärde tillstånd vid sidan av fast, flytande och gas. 

 

Naturliga exempel är blixtar och norrsken, joniserad gas där elektriska urladdningar slitit loss elektroner från atomerna. 

 

Plasma brukar vara het, men kall plasma mellan 20 och 60 grader finns och används redan till exempel vid tandblekning och vid olika vetenskapliga experiment. 

 

Tekniker kring kall plasma utvecklas nu snabbt. 

 

Vid Chalmers har en liten plasmapenna som skapar en millimetertunn plasmastråle använts på täta, svårangripna lager av coli- och stafylokockbakterier. Sådana bakterielager finns ofta och är ofta svåra att bli av med från sjukvårdsmaterial, som katetrar. 

 

Men i kombination med olika kemikalier har kall plasma visat sig kunna döda omkring 90 procent av de exponerade bakterierna. Lovande resultat, med andra ord, vad gäller svårsteriliserat sjukvårdsmaterial. 

 

Exakt vad som gör plasman så effektiv som bakteriedödare är fortfarande en forskarfråga. Liksom hur man framöver kanske skulle kunna använda plasma för att bekämpa bakterier inne i kroppen. 

 

Forskarna funderar också över hur man med hjälp av olika elektriska spänningar och frekvenser skulle kunna skapa selektiv plasma som, i kombination med läkemedel, klarar att döda resistenta bakterier och virus utan att samtidigt skada våra kroppar. 

 

I kampen mot resistenta bakterier, där tillgänglig antibiotika håller på att tappa greppet, är kall plasma ett spännande alternativ att utforska vidare, säger professor Peter Apell, professor vid fysikinstitutionen vid Chalmers: 

 

– I och med att det är en sådan utmaning att behärska bakterierna framöver måste man ju försöka alla möjliga saker. Fysiker och biologer når långt med olika metoder men vi når inte hela vägen, säger Peter Apell. 

 

– Tillsammans kan vi nå längre och de här första försöken är jättelovande. Vi är precis i början på att försöka veta om olika bakterier påverkas av olika frekvenser till exempel. Det är väl värt att gå vidare med.

Till artikeln

Hwlogo Monochrome

© 2017 Copyright HealthWatch.se. Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Denna text får inte spridas, ändras eller reproduceras utan skriftligt medgivande från upphovsmännen. Frågor hänvisas till .
Eformlogo