[Tandläkartidningen] Bristen på tandvårdspersonal i delar av Sverige har lett till att kliniker avvecklats, vilket innebär ett ökat patienttryck för dem som finns kvar. På kort sikt kan det innebära ökade ­intäkter och kompetens­utveckling, men hur påverkas tandläkarna av ökad stress och hög arbetsbelastning?

[KI] Illamående är obehagligt, och det är meningen. Matförgiftning, infektion, cancerbehandling och hårdträning, lukt, nervositet, mm. En mängd olika saker kan få oss att blekna och få kväljningar. Men hur går detta till och varför reagerar vi så olika? För att kunna ta fram bra behandlingar behöver forskarna förstå mer om mekanismerna bakom våra illamåendeimpulser.

[UU] Läkemedel med betablockerare är sedan över 30 år tillbaka en del av standardbehandlingen vid hjärtinfarkt för att minska risken för nya infarkter. En ny studie, där ca 43 000 svenska hjärtinfarktpatienter ingått, pekar på att dessa läkemedel hos de allra flesta inte har någon effekt efter ett år.

[ET] Att komma tillbaka från stressrelaterade problem är fullt möjligt och det finns enkla sätt, menar en av grundarna till HealthWatch, stressforskaren Dan Hasson. Här går han igenom de grundläggande delarna, och tar död på flera myter som kan bromsa återhämtningen.

[KI] Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer som kan skilja sig mellan patienter som har samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Ny forskning om så kallade digitala tvillingar ökar förståelsen kring detta och skulle kunna resultera i mer individanpassade läkemedelsbehandlingar.

[KI] Forskare har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter som har akut covid-19. Resultaten tyder på att IL-26 möjligen skulle kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.

[KI] Forskare har utvecklat ett screeningtest för livmoderhalscancer som kan förutsäga cellförändringar flera år innan de är synliga under mikroskop.

[LU] Miljön som bröstcancer uppstår i samverkar och har betydelse för prognosen. Denna kunskap kan stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer.