Ökad kunskap om hur olika muskler arbetar leder till effektivare träning och rehabilitering. Sjukgymnasten Martin Eriksson Crommert började därför forska i medicinsk vetenskap för att förbättra behandlingen av sina ryggpatienter. Resultaten, som presenteras i en doktorsavhandling vid Örebro universitet, kan nu omsättas i praktiken och effektivisera rehabiliteringen vid ryggproblem.

- Jag har framförallt studerat den tvära bukmuskeln som spelar en nyckelroll i stabiliseringen av ryggraden, och upptäckt att den i vissa situationer fungerar annorlunda än vad man tidigare trott. Den kunskapen gör det möjligt att utforma bättre och mer effektiva träningsprogram till personer med ont i ryggen.

Patienter med ryggproblem är en stor del av sjukgymnastens vardag, och det avspeglas även i sjukskrivningsstatistiken. Utöver det personliga lidandet, innebär det också en stor kostnad för samhället. I en färsk rapport från Försäkringskassan framgår det att ryggvärk är en av de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet.

Aktiveras snabbare

Oftast är värken lokaliserad till den nedre delen av ryggen, ländryggen, och hos många patienter med dessa besvär finns det förändringar i den tvära bukmuskelns aktivitet. ”Korsettmuskeln”, som den också kallas, är vår djupast liggande magmuskel, ett band som omsluter bålen för att stabilisera rygg och bäcken. Den aktiveras snabbare än andra muskler i rygg och mage, som en förberedelse för olika rörelser, och hittills har man trott att det gäller i alla situationer. Något som också påverkat utformningen av rehabiliterings- och träningsprogram.

- Den här muskeln har fått stor uppmärksamhet under senare år, både inom rehabilitering och friskvård. Men problemet är att man inte riktigt vet hur den fungerar hos friska personer, och då är det inte heller lätt att uttala sig om vilken betydelse olika förändringar vid ryggbesvär verkligen har.

Ändrad träning

Martin Eriksson Crommert fokuserade därför på personer utan ryggproblem för att se hur magens och ryggens muskler arbetar normalt. Genom att mäta de elektriska signalerna i muskulaturen kunde han kartlägga hur snabbt och hur mycket musklerna reagerade i olika situationer. Det visade sig då att det som ansetts vara den tvära bukmuskelns främsta kännetecken, den snabba aktiveringen, inte gällde i alla lägen.

- Mina resultat visar att den tidiga aktiviteten bara uppstår när det finns ett behov av att balansera överkroppen i upprätt läge, inte när vi till exempel ligger ned. Och det får ju stor betydelse för hur rehabiliteringen ska utformas.

I dag tränas den tvära bukmuskeln ofta i liggande läge, medan den upprättstående träningen främst riktar in sig på andra muskler i rygg och mage. Men Eriksson Crommerts forskning visar alltså tvärtom att balanserandet av överkroppen måste ingå i övningen för att den tvära bukmuskeln ska tränas upp och återfå sin grundläggande funktion att stabilisera ryggen och motverka problem.

För mer information, kontakta Martin Eriksson Crommert, 070-264 54 23 eller martin.eriksson-crommert@orebroll.se.

Till artikeln