Förmågan att tolerera fiender påverkar evolutionen

STRESS / 2010-03-18
 

Stanna och slåss, eller fly? Det brukar vara alternativen som ett offer har att välja på, då det blir attackerat av en fiende. Två forskare från Lunds universitet har nu sammanställt olika exempel från djurvärlden där offret använder sig av en annan möjlighet. 

 

– Offret kan låta fienden stanna kvar och istället försöka leva med konsekvenserna, förklarar Erik Svensson, professor i zooekologi vid Lunds universitet. 

Det finns många exempel på så kallad samevolution i växtvärlden, det vill säga då fiende och offer påverkar varandras utveckling i ett nära samspel. I många fall handlar det om förhållandet mellan en parasit (fiende) och dess värdväxt (offer). Erik Svensson och kollegan Lars Råberg har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel i Trends in Ecology & Evolution där de diskuterar evolutionen av fiende-offer-relationer hos djur. 

 

Ett klassiskt exempel är skatgöken, som lägger sina ägg i skatbon och låter skatpar föda upp dess ungar. Skatan kan i sin tur svara med att försöka känna igen främmande ägg och kasta ut de ägg som verkar suspekta; detta är en form av motstånd (resistens). Men risken finns att skatan råkar kasta ut något av sina egna ägg. Dessutom riskerar de skator som kastar ut gökägg att i större utsträckning få sina bon förstörda av gökföräldrar. Det finns bevis för att skator som lever nära skatgökar faktiskt lägger fler ägg än skator som häckar i frånvaro av gökar. En anledning till detta kan vara att det är ett sätt att kompensera för de ägg som riskerar att förstöras. Denna försvarstaktik klassas som tolerans, och innebär alltså att man försöker leva med fiendens närvaro istället för att kämpa emot. 

 

Erik Svensson forskar bland annat på flicksländor. Han har visat att fiende-offer-förhållanden även kan förekomma inom en och samma art. Då flicksländor parar sig greppar hannen tag i honans mellankropp. Omedelbart efter befruktningen börjar honan lägga ägg. Men hon utsätts också ständigt för parningsförsök och trakasserier från uppvaktande hannar, vilket medför kostnader i form av minskat äggantal. Vissa honor har dock utvecklat högre tolerans mot dessa parningstrakasserier, vilket innebär mindre negativa effekter på äggläggningen. 

 

Lars Råberg har istället studerat tolerans hos möss. I ett experiment infekterade han olika musstammar med malaria. Då visade det sig att de olika mössen inte blev lika sjuka, trots att de hade samma antal parasiter i kroppen. Tolerans kan alltså beskrivas som hur känsligt ett offer är gentemot en fiende. 

 

– Detta är ett nytt sätt att tänka på evolutionen av fiende-offer-interaktioner hos djur, något som tidigare mest har diskuterats inom växtvärlden. Vi menar att tolerans kan vara minst lika viktigt evolutionärt som vad resistens är, säger Erik Svensson.

Till artikeln