Nobelpristagare Martin Chalfie fortsätter att studera cellutvecklingen hos den genomskinliga, och numera lysande, rundmasken för att förstå hur våra känselceller fungerar.

År 2008 belönades upptäckten och användningen av det självlysande proteinet GFP med Nobelpriset i kemi. Proteinet har gjort det busenkelt för forskare att följa förlopp inuti celler.

En av pristagarna, den amerikanske biologiprofessorn Martin Chalfie, berättade nyligen om sin forskning kring självlysande organismer under en konferens i Uppsala.

Martin Chalfie studerar cellutvecklingen hos den genomskinliga, och numera lysande, rundmasken för att förstå hur våra nervceller fungerar:

– Tack vare att vi kan se olika mutationer och avarter hos rundmaskens nervceller, kan vi studera generna bakom den normala cellutvecklingen, säger Martin Chalfie, som är professor i biologi vid Colombia university i New York..

Han är för närvarande på jakt efter de gener som kodar för exakt rätt proteiner för att rundmaskens, och troligen även våra, känselceller ska utvecklas på rätt sätt.

I framtiden kan detta vara avgörande för att kunna bota sjukdomar som gör att vi föds med defekt känsel.

Det var på nittiotalet som Martin Chalfie kom hur man kunde få vilka celler som helst att tillverka självlysande proteiner, som sedan kunde följas i cellen om man bara lyste UV-ljus på dem. På så vis revolutionerade han biovetenskapen.

Men GFP har kommit till användning inom alla möjliga områden, alltifrån metoder att upptäcka landminor till att skapa självlysande silkestyg och akvariefiskar.

– Det är fantastiskt hur uppfinningsrika människor varit i användningen av det självlysande proteinet GFP. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur långt detta skulle gå, säger Martin Chalfie.

Reporter: Niklas Zachrisson
niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Till artikeln