Uppemot en tredjedel av nervcellerna i hippocampus, den del av hjärnan som sysslar med att sortera minnen, nybildas under vår livstid. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att omkring 1 400 nya nervceller bildas varje dygn och att tillväxten pågår ända tills den dag vi dör.

Att möss bildar nya nervceller i hjärnan har forskarna kunnat se tydligt i djurförsök, och tidigare studier har indirekt visat att samma sak gäller även för människor.

Det nya den här gången är att forskarna kunnat ge ett mått på hur stor tillväxten är. Så mycket som en tredjedel av nervcellerna i hippocampus nybildas under ett normallångt liv, och nytt är det också med den metod som används för att åldersbestämma cellerna.

Det är kärnvapenprovsprängningarna under 1960-talet som gjort det hela möjligt. Testerna gjorde att stora mängder av det radioaktiva ämnet Kol-14 bildades i atmosfären. Halterna mättes och bokfördes noggrant år från år.

Nu har forskarna tagit prover på hippocampus från 55 avlidna personer i åldrarna 19 till 92 år, och med hjälp av Kol-14-halten kunnat visa att nya nervceller bildats kontinuerligt under hela livet.

Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet och författare till den nya studien.

- När nytt DNA görs, byggs Kol-14 in i DNA-kedjan med en koncentration som motsvarar den i atmosfären vid den tidpunkten. Och på det viset får man en sorts datummärkning inskriven i DNA:t i cellkärnan, säger han.

Det är enbart i hippocampus som forskarna kunnat konstatera att det sker nybildning av nervceller. Tidigare har de med samma metod studerat hjärnbarken, och även den så kallade luktbulben, utan resultat.

Studien, som presenteras i det nya numret av tidskriften Cell, överensstämmer med en studie på möss av forskare vid universitetet i Dresden som vi berättat om tidigare. De studierna visade att tillväxten av nya nervceller kan stimuleras av motion och intellektuella utmaningar.

- Om man stoppar in ett ekorrhjul till möss, så gör den frivilliga löpningen att de får nästan en fördubbling av nervcellsnybildningen, säger Jonas Frisén.

Enligt Jonas Frisén kan upptäckten få betydelse för framtida behandlingar av psykiska sjukdomar, som exempelvis depression. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan nybildning av nervceller och psykiskt välbefinnande.

Det skulle då vara möjligt att ta fram behandlingar som särskilt riktar in sig på att stimulera tillväxten av nya nervceller i hippocampus.

Till artikeln