Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller allvarliga hjärtkärlsjukdomar är mindre för Alzheimersjuka som äter en viss sorts bromsmediciner, så kallade kolinesteras-hämmare. Även risken att dö är lägre bland dessa patienter. Det visar resultaten från en stor observationsstudie vid Umeå universitet och Karolinska institutet som publiceras i nästa nummer av tidskriften European Heart Journal.

– Vad vi vet är det här första gången som dessa mediciner kan kopplas till liknande positiva effekter på hjärta, kärl och överlevnad, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och huvudförfattare till artikeln som publiceras i den ansedda brittiska tidskriften.

Vid Alzheimers sjukdom minskar bland annat signalsubstansen acetylkolin i hjärnan, som är viktig för minnesfunktion, tanke- och bedömningsförmåga. Så kallade kolinesteras-hämmare – eller donepezil, rivastigmine och galantamin – motverkar symptomen genom att höja halten acetylkolin eller förstärka nervernas känslighet för signalsubstansen. Tidigare forskning har visat att dessa mediciner kan sänka hjärtfrekvensen och eventuellt också har anti-inflammatoriska egenskaper.

I den aktuella studien följde Umeåforskaren Peter Nordström i samarbete med forskare vid Karolinska institutet drygt 7 000 diagnostiserade Alzheimerpatienter under mer än ett års tid. Resultaten visar att risken att dö under tidsperioden var 36 procent lägre för patienter som behandlades med kolinesteras-hämmare jämfört med de som inte fick denna behandling. Sannolikheten att drabbas av hjärtinfarkt minskade med 38 procent, samtidigt som risken att dö på grund av hjärtkärlsjukdom minskade med 26 procent.

– Om man översätter detta till absoluta tal betyder det att varje år så överlever 1125 fler, och 180 slipper att få hjärtattack, i en grupp på 100 000 Alzheimersjuka, förklarar Peter Nordström.

Han tycker att studien bådar gott, men att resultaten måste följas upp ytterligare för att kunna ligga till grund för kliniska rekommendationer.

– Det här är en så kallad observationsstudie, och vi kan därför inte definitivt säga att bromsmedicinerna orsakar de positiva effekterna. Men sambanden är väldigt starka, något som gör dem ytterst intressanta ur ett patientperspektiv. Det vore därför väldigt värdefullt att få göra utökade studier.

Forskargruppen fann också att patienter som fick den högsta rekommenderade dosen av kolinesteras-hämmare hade minst risk för hjärtinfarkt och dödsfall: 65 procent lägre respektive 46 procent lägre jämfört med patienter som aldrig använt medicinerna. De hittade inte några liknande effekter av en annan typ demensmedicin, memantin, som har en helt annan verkningsmekanism.

Studien gjordes bland 7073 svenskar med Alzheimers sjukdom som registrerats i det nationella svenska demensregistret från maj 2007 till december 2010. I jämförelsen mellan de patienter som fick och inte fick läkemedlet har forskarna tagit hänsyn till andra skillnader mellan grupperna, som exempelvis ålder, kön, Alzheimer-variant, omsorg och medicinsk historia, inklusive medicinering för andra sjukdomar.

Donepezil, rivastigmine respektive galantamin saluförs som Aricept, Exelon och Reminyl i Sverige. Memantin är mer känt som Ebixa.

Peter Nordström institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering/ geriatrik Umeå universitet Telefon: 090-785 87 53 E-post: peter.nordstrom@germed.umu.se Maria Eriksdotter institutionen för neurovetenskap, vårdvetenskap och samhälle Karolinska institutet Telefon: 070-647 8907 E-post: maria.eriksdotter@ki.se

Till artikeln