”Högt i tak” viktigt för den psykosociala hälsan

STRESS / 2011-10-17
 

Den psykosociala arbetsmiljön kan bidra till utmattningstillstånd, men också hindra återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av burnout. Det visar Sofia Norlund i den avhandling som hon lägger fram vid Umeå universitet fredagen 21 oktober. 

 

Långtidssjukskrivna patienter med utmattningssyndrom vid stressrehabiliteringen på Norrlands universitetssjukhus har studerats för att undersöka arbetets påverkan på återgång i arbete. Att ha låg kontroll över sin arbetssituation och att använda s. k. dold coping på arbetet, d.v.s. att inte visa vad man känner i stressfyllda situationer, ökar risken för fortsatt sjukskrivning. Sofia Norlund förklarar att hur vi hanterar stress på jobbet även kan spela en roll när vi ska återgå i arbete efter sjukskrivning. 

 

– Om arbetsklimatet inte är tillåtande finns det en risk att vi håller våra känslor och tankar för oss själva, vilket varken gynnar arbetsmiljön eller vår hälsa. När de sjukskrivna ska tillbaka till arbetet kan ett dåligt psykosocialt arbetsklimat både försvåra arbetsrehabiliteringen och förlänga sjukskrivningen. Det är viktigt att alla aktörer tar sitt ansvar och att den sjukskrivne får stöd i att uttrycka sina behov på ett tydligt sätt, säger Sofia Norlund. 

 

När personer med utmattningssyndrom beskriver sina förutsättningar att återgå i arbete lyfts två aspekter fram: deras upplevda egna resurser och stödet från andra. För att kunna arbeta igen efter en längre tids sjukskrivning krävs att personen själv har nödvändiga resurser och insikter i varför han eller hon har blivit sjuk. Samtidigt är det viktigt att dessa personer känner stöd från andra, inte minst chefen på jobbet. Stöd från andra kan direkt underlätta arbetsåtergången men också indirekt hjälpa personen att själv utveckla de resurser som krävs för att komma tillbaka i arbete. 

 

Avhandlingen undersöker även hur den psykosociala arbetsmiljön och andra arbets- och livsstilsfaktorer påverkar graden av utmattning bland friska arbetande personer i länen Västerbotten och Norrbotten. Kvinnor har en högre nivå av utmattning än män, men hälften av skillnaden kan förklaras av olika arbets- och livsstilsfaktorer. 

 

– Vi fann fler arbetsrelaterade faktorer som påverkade utmattningsnivån hos kvinnor än hos män. Bland annat fann vi att kvinnor med lägre socioekonomisk position och de som arbetar med ”ting” kände sig mera utmattade, säger Sofia Norlund. 

 

Även förändringen i upplevd utmattning under en 5-årsperiod (2004-2009) har studerats. Att ha en konstant ansträngd arbetssituation med höga krav och låg kontroll leder till ökad utmattning. En ökad risk för arbetslöshet och ett ökat missnöje över den egna ekonomiska situationen kan också kopplas till ökad grad av utmattning. 

 

Sofia Norlund är född och uppvuxen i Umeå och tog sin magisterexamen i sociologi vid Umeå universitet. Nu är hon doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.  

 

Kontakta henne gärna på: 

mobil 073-041 21 58 

telefon 090-785 33 67? 

e-post sofia.norlund@envmed.umu.se

Till artikeln