Barn och ungdomar vars föräldrar är födda utomlands vårdas mer sällan i den psykiatriska öppenvården än unga vars föräldrar är födda i Sverige. Det visar en ny avhandling från Malmö högskola som bland annat undersökt sambandet mellan föräldrarnas födelseland och de ungas psykiska hälsa och användning av psykiatrin.

Studier de senaste åren visar att ungdomar mår allt sämre psykiskt. Detta trots att psykisk ohälsa har goda förutsättningar att förebyggas och behandlas om insatser sätts in tidigt under uppväxten.

– Tyvärr är både hälsa och användning av vård ojämnt fördelat i befolkningen, något jag velat studera närmare för att förstå vad det beror på. I min avhandling fokuserar jag på hur barn och ungas psykiska hälsa och användning av barn- och ungdomspsykiatrisk vård hänger samman med de sociala sammanhang som barn växer upp i, berättar Anna-Karin Ivert, forskare vid Institutionen för kriminologi.

BUP via utomstående
Iverts forskning visar att barn som har utlandsfödda föräldrar oftare kommer i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, via någon utomstående som till exempel skolpersonal eller socialtjänsten jämfört med unga som har svenskfödda föräldrar.

– Vi vet inte varför det är så här, men möjliga förklaringar skulle kunna vara att föräldrar som inte är födda i Sverige inte vet att man kan vända sig direkt till BUP eller att de istället vänder sig till skolan eller primärvården. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att man uppfattar barnets beteende annorlunda än vad svenskfödda föräldrar gör, säger Anna-Karin Ivert.

Färre inom öppenvården
Föräldrarnas födelseland spelar även roll för vilken typ av psykiatrisk vård de unga vårdas inom.

– Ungdomar vars föräldrar är födda i länder som klassificeras som låg- eller mellaninkomst länder vårdas mer sällan inom den psykiatriska öppenvården än ungdomar som har svenskfödda föräldrar.

Det är flickor med föräldrar födda i Sverige eller i andra höginkomstländer som oftast vårdas inom psykiatrin.

– Det kan handla om att man har olika syn på psykisk hälsa eller att man hanterar problem på olika vis. Vissa familjer vänder sig till BUP när deras barn har problem medan andra söker stöd och hjälp inom familjen eller bland vänner. Men naturligtvis kan det också vara så att psykisk ohälsa är vanligare i vissa grupper, säger Ivert.

Jämlik vård
Det behövs ytterligare forskning för att klargöra sammanhangen.
– Om det finns ett otillfredsställt vårdbehov bland barn och unga med utlandsfödda föräldrar är det allvarligt då detta kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda individen, säger Ivert.

Hon understryker vikten av att alla barn och unga får den vård de behöver för att må bra.

– Det handlar om att skapa jämlika och goda förutsättningar för alla unga, säger hon.

KONTAKT
För ytterligare information kontakta: Anna-Karin Ivert Tfn: 040-66 57647 anna-karin.ivert@mah.se

Till artikeln