Antikroppar i blodet kan förvarna om ledgångsreumatism flera år före insjuknandet, men också ge information om vilket förlopp sjukdomen kommer att få och ge ledtrådar till hur sjukdomen uppkommer.

– Avhandlingen visar att immunsystemet är aktivt och att antikroppar utvecklas många år innan individerna visar symtom på ledgångsreumatism. Resultaten ger därmed möjlighet att bättre kunna förutsäga sjukdomens utveckling och allvarlighetsgrad. De ger även ledtrådar till hur sjukdomen uppkommer och kanske även i framtiden möjligheter att förhindra sjukdomsutvecklingen, säger Mikael Brink, som producerat avhandlingen i frågan.

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en kronisk sjukdom. Den är även autoimmun, vilket innebär att immunförsvaret attackerar kroppens egna vävnader, och sjukdomen karakteriseras av inflammation av lederna i framför allt händer och fötter. Obehandlad leder RA till nedbrytning av brosk och ben. Det är därför viktigt att försöka identifiera individer med sjukdomen så tidigt som möjligt för att sätta in rätt behandling innan vävnadsskador uppstår.

I sitt avhandlingsarbete analyserar Mikael Brink förekomsten av 14 olika antikroppar i blodprover hos individer från norra Sverige, som har donerat blodprov till Medicinska biobanken i Umeå. Deltagarna som senare insjuknade med ledgångsreumatism lämnade prover i samband med hälsoundersökningar innan de visade några kliniska symtom på sin sjukdom. Det kunde då påvisas att dessa antikroppar både var vanligare och i högre koncentration hos dessa individer redan innan de hade uppvisat några symtom, jämfört kontrollindivider med liknande köns- och åldersfördelning. Vid tidpunkten för diagnos var nivåerna av antikroppar ytterligare förhöjda.

I avhandlingen visas också att tidigt i förloppet, mer än 15 år innan några symtom uppträtt, förekommer bara en eller ett fåtal antikroppar samtidigt och att antalet antikroppar ökar ju närmre symtomdebut provet är taget. Denna information är av intresse både för att kunna förutsäga sjukdom men bidrar också med information om hur sjukdomen utvecklas innan de kliniska symtomen uppträder.

Efter sjukdomen diagnosticerats röntgas händer och fötter rutinmässigt för följa sjukdomsförloppet och för att identifiera ett eventuellt aggressivt sjukdomsförlopp. I avhandlingsarbetet har Mikael Brink relaterat denna information till förekomst av de analyserade antikropparna före patienterna började uppvisa symtom.

– Förekomst av en av de analyserade antikropparna, som kallas anti-CarP-antikroppar, före symtomdebut var kopplat till ökad skada av lederna vid diagnostillfället. Resultaten skulle därmed kunna användas för att identifiera individer med högre risk för ledskador, redan före insjuknandet. Det skulle i sin tur ge nya möjligheter att sätta in effektiv behandling och minska sjukdomens skadeverkningar betydligt tidigare än vad som är möjligt i dag, säger Mikael Brink.

För mer information, kontakta gärna:
Mikael Brink, Umeå universitet. Telefon: 073-849 69 33. E-post: mikael.brink@umu.se

Till artikeln