Hörselnedsättning kräver mer än hörapparat

SJUKVÅRD / 2015-09-08
 

Nära fem procent av jordens befolkning har någon form av hörselnedsättning. I Sverige handlar det om 1,4 miljoner människor. Sarah Granberg är audionom och forskare i handikappvetenskap. I sin avhandling från Örebro universitet har hon tagit fram en modell som kan användas för att bättre möta människor med hörselnedsättning. 

 

– Vi behöver bli bättre på att se konsekvenserna av hörselnedsättning. Vi måste tänka på hur vi kan ta fram fler åtgärder som förbättrar vardagen för personer med hörselnedsättning. Bra anpassade hörapparater är för de flesta en förutsättning för att kunna fungera, men inte ens den mest avancerade hörapparat klarar att hantera allt som händer i vardagslivet. 

 

Sarah Granbergs forskning handlar om vuxna med hörselnedsättning, som har det talade språket som första språk och som använder det i den dagliga kommunikationen med sin omgivning. Med hjälp av hörapparat kan de uppfatta vad som sägs. Många kan också läsa på läppar. Men nyanserna i talet försvinner och samtal bland många människor är svåra att hantera – särskilt i en bullrig miljö. 

 

– Hörselnedsättning är ett komplext fenomen. Det handlar bland annat om graden av hörselnedsättning, påverkan på minne, koncentration och relaterade problem som tinnitus och yrsel. Alla dessa faktorer påverkar vardagen. Många med hörselnedsättning menar att arbetslivet är problematiskt, dels när det gäller arbetsmiljön men också när de ska utföra arbetsuppgifter. Att känna att man följer de sociala normerna och kan umgås även med främlingar och inte bara med familjen är viktigt. Interaktionen är det centrala i hörselnedsättningen och den innefattar mer än själva ”hörandet”. 

 

Sarah Granbergs forskning grundar sig på internationella forskningsresultat, erfarenheter från fokusgrupper från två olika länder med personer med hörselnedsättning samt från personal inom hörselvården och andra som arbetar med målgruppen. 

 

– Hörselnedsättning har av tradition betraktas mestadels ur ett medicinskt eller möjligen ett kommunikativt perspektiv. Det finns ingen tidigare forskning inom området där man på detta sätt försökt skapa en helhetsbild av situationen. 

 

Sarah Granberg har i sin avhandling tagit fram en modell som till exempel vårdpersonal som möter personer med hörselnedsättning kan använda i sitt yrkesutövande. Modellen, som kan fungera som en intervjuguide, ger en vägledning kring hur fysiska och mentala aspekter av hörselnedsättning går att koppla samman med faktorer i omgivningen som påverkar personens vardag. Själva lyssnandet innebär till exempel en stor fysisk ansträngning som för vissa leder till huvudvärk och nackont – något som den som drabbas kanske inte är medveten om. 

 

– Att använda en intervjuguide ger en systematik kring hur innehållet i det rådgivande samtalet kan se ut. Det ger mig som professionell bättre förutsättningar att möta den individ jag har framför mig och se vad som är väsentligt i den specifika situationen. 

 

Sarah Granbergs avhandling ingår i ett internationellt forskningsprojekt som startats på initiativ av Världshälsoorganisationen (WHO). 

 

För mer information, kontakta gärna: 

Sarah Granberg, 070-608 45 48

Till artikeln