Män och kvinnor som bott nära Stockholm Arlanda flygplats under en tioårsperiod ökade mer i bukomfång än personer som inte utsatts för flygbuller, visar en ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet. Sambanden var särskilt starka för personer som inte flyttat under studietiden samt för dem som samtidigt upplevde yrkesrelaterad stress.

Resultaten talar för att exponering för buller kan ha en större inverkan på hälsan än vad som tidigare varit känt, då ökat bukomfång är en riskfaktor för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Studien publiceras i Environmental Health Perspectives och inkluderade mer än 5000 män och kvinnor från fem kommuner i Stockholms län, bland annat Sigtuna kommun där Arlanda flygplats är belägen.

Deltagarna har följts under 8-10 år med upprepade enkäter och kliniska undersökningar. Nivåer av flygbuller (Lden) beräknades för samtliga adresser deltagarna bott på under studietiden utifrån radarspår av flygtrafiken runt Arlanda. Samband studerades mellan långtidsexponering för flygbuller och body mass index (BMI), bukomfång samt typ 2-diabetes.

– Resultaten visar att personer som varit utsatta för flygbuller under studieperioden ökade mer i bukomfång än de som inte exponerats och att det handlar om en ökning motsvarande 1,5 cm för varje 5 dB-stegring av bullernivåerna, säger medicine doktor Charlotta Eriksson vid IMM. Ökningen var särskilt tydlig hos deltagare som utsatts för flygbuller under hela studieperioden och hos dem som samtidigt upplevde stress i sitt arbete.

Olika typer av stress har tidigare visats ha samband med risk för övervikt. Inga statistiskt säkerställda samband fanns dock mellan flygbuller och BMI eller typ 2-diabetes. För typ 2-diabetes var de bullerexponerade fallen få och resultaten därför osäkra.

Charlotta Eriksson fortsätter:

– Vår studie är den första som studerat samband mellan flygbuller och bukomfång samt övervikt, och resultaten måste därför tolkas med viss försiktighet. Det finns dock redan klara bevis för att bullerexponering kan orsaka stress och sömnstörningar, och båda dessa tillstånd kan ge upphov till den typ av hälsoeffekter som vi studerat. Bukfetma är en riskfaktor för såväl hjärt-kärlsjukdomar som diabetes och då en stor andel av befolkningen dagligen utsätts för höga ljudnivåer från trafik och kan buller ha en större inverkan på hälsan än vad som tidigare varit känt. Sambanden behöver dock bekräftas av framtida studier.

Studien har finansierats av forskningsrådet FORTE, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting, Vetenskapsrådet, Svenska Diabetesförbundet, Novo Nordisk Scandinavia och GlaxoSmithKline.

Publikation: "Long-Term Aircraft Noise Exposure and Body Mass Index, Waist Circumference, and Type 2 Diabetes: A Prospective Study", Eriksson C, Hilding A, Pyko A, Bluhm G, Pershagen G, Östenson CG., Environmental Health Perspectives, online advance publication 5 May 2014, doi.org/10.1289/ehp.1307115.

För mer information, kontakta gärna:
Charlotta Eriksson, med. dr Arbete: 08-524 874 16 Mobil: 070-549 78 61 E-post: charlotta.eriksson@ki.se Göran Pershagen, läkare, professor Arbete: 08-524 874 60 Mobil: 070-659 44 79 E-post: goran.pershagen@ki.se Claes-Göran Östenson, läkare, professor Arbete: 08-517 762 00 Mobil: 070-484 14 40 E-post: claes-goran.ostenson@ki.se

Till artikeln