Nyupptäckt mekanism kan ge bättre behandling av epilepsi och hjärtarytmi

VETENSKAP / 2011-05-06
 

Behandlingen av epilepsi och hjärtarytmi skulle kunna förbättras väsentligt genom att utnyttja en mekanism i nervcellen, som linköpingsforskare har upptäckt och kartlagt. 

 

Nervceller kommunicerar med omvärlden genom kanaler i cellmembranet där elektriska impulser skickas via joner, laddade atomer. Etablerade läkemedel, exempelvis vid lokalbedövning, fungerar genom att täppa till sådana kanaler och på så sätt förhindra kommunikation. Läkemedel mot epilepsi fungerar på liknande sätt, de dämpar nervimpulser genom att blockera jonkanaler. 

 

Men närmare en tredjedel av de som lider av epilepsi blir inte hjälpta av dagens läkemedel, som dessutom har oönskade biverkningar. Linköpingsforskaren Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, och hans doktorand, Sara Börjesson, har upptäckt och kartlagt en mekanism som underlättar för cellen att själv öppna och stänga jonkanaler. 

 

- Istället för att rulla fram en sten framför dörröppningen, som dagens mediciner gör, kan man säga att vi har hittat hur man kan utnyttja dörrhandtaget för att stänga dörren, säger Fredrik Elinder.  

 

Det handlar om att stimulera cellens egen mekanism för att öppna och stänga jonkanalen, genom att låta elektriskt laddade substanser binda till de komponenter i cellmembranet som reglerar detta. Sådana substanser är bland annat fleromättade fettsyror, exempelvis omega-3 och omega-6. Det var en framgångsrik behandling av barn med epilepsi med just sådana fettsyror som satte forskarna på spåret, berättar Fredrik Elinder. 

 

- Barnneurologer upptäckte redan för många år sedan att barnen blev mycket bättre av kost med högt innehåll av fett, s.k. ketogen kost. 

 

Nu har alltså han och hans medarbetare hittat en delförklaring till detta. Fleromättade fettsyror binder sig på rätt sätt och på rätt ställe för att kunna påverka nervcellens egna mekanismer att öppna eller stänga jonkanalen. Linköpingsforskarna har döpt sin upptäckt till den lipoelektriska mekanismen. 

 

- Vi har hittat en helt ny mekanism och ett helt nytt bindningsställe, säger Fredrik Elinder. Angreppssättet är också mer subtilt. Vi arbetar med kroppens eget sätt att fungera vilket skulle kunna minska risken för biverkningar. 

 

Nu går arbetet vidare med att leta efter molekyler som har dessa specifika egenskaper och som skulle kunna fungera som läkemedel. Fettsyrorna i all ära, men de slår för brett, säger han. Hur lång tid det kan ta att få fram ett läkemedel vågar han däremot inte sia om. 

 

- Det kan ta allt mellan fem och tjugo år. Vi har många steg kvar i den processen. 

 

Sara Börjesson presenterar det här forskningsarbetet i sin avhandling, ”Polyunsaturated Fatty Acids Modifying Ion Channel Voltage Gating”. Hon disputerar den 6 maj. 

 

Fredrik Elinder nås på 0737-538370, fredrik.elinder@liu.se, Sara Börjesson på 010-1034371, sara.borjesson@liu.se.

Till artikeln